Jag minns de gångerna vi sågs hemma hos dig. Vi tittade på fotografier från ditt och Willys lyckliga liv tillsammans. Ditt hem var fullt med bilder på barn och barnbarn och barnbarnsbarn. Du var generös och positiv och inkluderande. En person som alltid tänkte det bästa om alla. En sådan mormor som alla barn i världen vill ha. Detta är uppenbart från de kärleksfulla berättelser från förr som du och Ida delat med er av.
Tack för din givmildhet, omtanke och glädje. Vila i frid.
Kära Mimmi,
Jag tänker på dig ofta. Såhär inför advent och jul minns jag särskilt när vi fick vara med och baka. En gång som jag miss särskilt är när jag bakade klenäter tillsammans med dig. Det var spännande, klenäterna ska ju kokas i olja. Degen var gjord på mormor Astrids recept med många ägg och citronzest och var lätt att sporra till fina kakor även för barn. Det var så roligt, tack Mimmi för den och alla andra stunder av kärlek, glädje och gemenskap.
Tack Mimmi för din värme och glädje.
Jag minns tillbaka till en höst då jag blev bjuden på den årliga höstmiddagen när det skulle serveras kåldolmar. Jag var ny i familjen vilket gjorde att en viss nervositet infann sig. Att kåldolmar inte stod så högt i kurs hos mig gjorde inte situationen lättare..
När ytterdörren öppnades på Movägen gav du ett varmt välkomnande. Att sedan kåldomarna är de bästa jag har ätit och du fick mig att tycka om denna rätt sedan dess gjorde dagen.
Du och Willy bjöd alltid på en plats i gemenskapen och det gjorde ni med värme och vilja för andras väl..
Jag är så tacksam för att jag har fått vara med och delat din tid.
Tack Mimmi.